Deepfakes och rättssäkerhet
18 maj 2025
Hotar deepfakes rättssäkerheten? Deepfake-teknologi har snabbt blivit en av de mest omdiskuterade teknologiska innovationerna i vår tid. Genom att använda artificiell intelligens för att manipulera bilder, videor och ljud skapas material som kan framstå som autentiskt, trots att det är artificiellt genererat. Denna utveckling har väckt betydande frågor om rättssäkerhet och bevisvärdering, särskilt i brottmål där bevisens tillförlitlighet är avgörande. I denna artikel analyseras hur deepfakes påverkar rättsprocesser, vilka juridiska utmaningar som uppstår och vilka lösningar som kan implementeras för att möta dessa utmaningar. Vad är deepfakes? Deepfakes definieras som AI-genererat eller AI-manipulerat innehåll som liknar existerande personer, föremål, platser eller händelser och som felaktigt kan uppfattas som autentiskt eller sanningsenligt. Tekniken används ofta för att skapa realistiska videor eller bilder som kan vara svåra att skilja från verkliga inspelningar. Även om tekniken har legitima användningsområden, exempelvis inom filmproduktion och konst, har den också använts för att sprida desinformation, kränka enskildas integritet och manipulera bevis i rättsliga sammanhang. Bevisvärdering i fara Bevisvärdering är en central del av rättsprocessen och bygger på principen att domstolen ska göra en samvetsgrann prövning av allt som förekommit i målet för att avgöra vad som är bevisat. Denna princip, som är fastställd i rättegångsbalken, förutsätter att bevismaterialet är tillförlitligt och att dess autenticitet kan säkerställas. Deepfakes utmanar denna grundläggande förutsättning genom att möjliggöra skapandet av falska bevis som kan vara svåra att identifiera som manipulerade. Digitala bevis, som redan är föremål för manipulation, kräver särskild granskning. Deepfakes förvärrar detta problem genom att göra det möjligt att skapa mycket övertygande falska bevis. En presumtion om att digitala bevis är manipulerade har diskuterats som en potentiell lösning, men en sådan presumtion skulle kunna leda till att autentiska bevis avfärdas. I stället bör en kritisk och balanserad granskning av digitala bevis eftersträvas, där domstolar och rättsaktörer är medvetna om de tekniska riskerna. Rättens utmaningar En av de största utmaningarna med deepfakes är att de kan påverka rättssäkerheten. Om domstolar inte kan lita på videobevis eller bilder, kan detta leda till felaktiga domar. Detta är särskilt problematiskt i brottmål, där beviskravet är högt och där felaktiga bevis kan få allvarliga konsekvenser för den tilltalade. Högsta domstolen har tidigare betonat vikten av att bevisning måste kunna värderas på ett tillfredsställande sätt, även när tekniska hjälpmedel används. Deepfakes ställer dock ännu högre krav på denna medvetenhet. Integritet kränkt av AI Deepfakes används inte bara för att manipulera bevis utan också för att kränka enskildas integritet. Enligt brottsbalken kan den som sprider bilder eller uppgifter som kränker någons privatliv dömas för olaga integritetsintrång. Rättsfall har visat att spridning av manipulerade bilder kan få rättsliga konsekvenser, även om det inte specifikt rör deepfakes. Detta understryker behovet av att skydda individer från integritetskränkningar som kan orsakas av denna teknologi. Strategier mot AI-hot Teknisk verifiering För att motverka deepfakes krävs tekniska metoder för att verifiera äktheten hos digitala bevis. AI-förordningen föreskriver en form av “digital vattenmärkning” för AI-genererat innehåll, vilket innebär att material som skapats eller manipulerats av AI ska märkas som sådant. Detta kan underlätta identifieringen av deepfakes och stärka bevisvärderingen i rättsliga sammanhang. Utbildning Domare, åklagare och försvarsadvokater behöver utbildas i hur deepfakes fungerar och hur de kan identifieras. Teknikens snabba utveckling kräver att rättsväsendet kontinuerligt uppdaterar sin kunskap för att kunna hantera nya utmaningar. Lagstiftning Ny lagstiftning kan behövas för att specifikt reglera användningen av deepfakes i rättsliga sammanhang. Krav på att digitala bevis ska verifieras av oberoende experter innan de används i rättegångar kan införas. Dessutom kan lagstiftning som stärker skyddet mot olaga integritetsintrång behöva uppdateras för att inkludera deepfake-relaterade gärningar. Internationellt samarbete Eftersom deepfakes ofta sprids via internet krävs internationellt samarbete för att bekämpa problemet. Gemensamma standarder för verifiering av digitala bevis och utbyte av information om nya tekniker för att identifiera deepfakes kan vara avgörande. Rättssäkerhet i en digital era Deepfakes utgör en betydande utmaning för rättsprocesser, särskilt när det gäller bevisvärdering och rättssäkerhet. För att hantera detta problem krävs en kombination av tekniska, juridiska och utbildningsmässiga åtgärder. Genom att införa tekniska lösningar som digital vattenmärkning, utbilda rättsväsendet och utveckla ny lagstiftning kan risken minskas för att deepfakes används för att manipulera rättsprocesser. Samtidigt är det viktigt att fortsätta övervaka utvecklingen av denna teknik och anpassa metoder och regler i takt med att nya utmaningar uppstår. Föregående artikel Prövningstillstånd – när krävs det? Nästa artikel Avtal eller inte avtal – det är frågan Comments are closed.