Vad är sharenting?
Att dela bilder och berättelser om sina barn på sociala medier är idag vanligt. Fenomenet kallas sharenting , en sammanslagning av “share” och “parenting”. Det kan handla om allt från vardagsbilder till privata eller känsliga situationer.
Men bakom de oskyldiga inläggen döljer sig viktiga juridiska och etiska frågor om barns integritet och skydd av personuppgifter.
Vad innebär sharenting?
Sharenting blir juridiskt relevant när delning av bilder eller uppgifter kan kränka barnets integritet eller bryta mot dataskyddsregler.
I Sverige aktualiseras främst EU:s dataskyddsförordning (GDPR) , den svenska dataskyddslagen och brottsbalkens regler om olaga integritetsintrång.
Barnkonventionen, som är svensk lag sedan 2020, stärker dessutom barnets rätt till skydd mot kränkningar i privatlivet.
GDPR och barns rätt till skydd
En bild, video eller text som gör att ett barn kan identifieras räknas som en personuppgift.
När sådant material publiceras på öppna plattformar som Instagram, TikTok eller Facebook omfattas det av GDPR.
Det så kallade privatundantaget gäller bara när delningen sker inom en sluten krets, exempelvis familj eller nära vänner.
Offentlig publicering faller alltså utanför detta undantag och måste följa dataskyddsreglerna.
När krävs samtycke?
För att publicering ska vara laglig krävs en rättslig grund enligt GDPR. De vanligaste är:
Samtycke:
Barn över 13 år kan själva samtycka till behandling av personuppgifter inom digitala tjänster.
För yngre barn krävs samtycke från vårdnadshavare.
Intresseavvägning:
Föräldrar kan ibland åberopa ett berättigat intresse av att dela information, men detta måste vägas mot barnets rätt till integritet.
Barnets bästa väger alltid tyngst.
Barn har ett särskilt skydd
GDPR erkänner att barn är särskilt sårbara.
Artikel 8 kräver föräldrasamtycke för barn under 13 år, och artikel 17 ger barn rätt att begära radering av sina uppgifter – den så kallade rätten att bli bortglömd.
Den svenska dataskyddslagen betonar dessutom att barnets bästa ska vara utgångspunkten vid all behandling av personuppgifter.
Svensk rätt och rättspraxis
Publicering av bilder eller information som kan skada ett barns integritet kan utgöra olaga integritetsintrång enligt brottsbalken.
Domstolar har bedömt att spridning av känsliga bilder på nätet kan leda till straffansvar, även när publiceringen inte sker i kommersiellt syfte.
Samma principer kan tillämpas på föräldrar som delar integritetskänsliga bilder av sina barn.
Barnets rättigheter enligt barnkonventionen
Enligt artikel 16 i barnkonventionen har varje barn rätt till skydd mot godtyckliga eller olagliga ingrepp i privatlivet.
När föräldrar publicerar innehåll om sina barn ska barnets bästa vara vägledande.
Barnets åsikter och vilja ska vägas in i takt med dess ålder och mognad.
Barnets möjligheter att agera
Rätt till radering:
Barn kan begära att bilder eller uppgifter tas bort, särskilt om de publicerats utan giltigt samtycke.
Denna rätt kan dock begränsas om det finns andra rättsliga skyldigheter att spara materialet.
Rätt till skadestånd:
Om ett barns personuppgifter behandlas i strid med GDPR kan skadestånd krävas.
Det gäller särskilt vid psykiskt lidande eller sociala konsekvenser av en publicering.
Råd till föräldrar och innehållsskapare
Föräldrar som delar innehåll om sina barn bör agera med eftertanke och följa några grundläggande riktlinjer:
- Fråga barnet om samtycke om det är moget nog att förstå.
- Begränsa spridningen genom sekretessinställningar.
- Undvik känsliga situationer eller bilder som kan upplevas som pinsamma eller kränkande.
- Anonymisera genom att undvika namn, plats eller andra identifierande detaljer.
- Tänk långsiktigt. Fundera på hur publiceringen kan påverka barnet i framtiden.
Vid kommersiell sharenting , till exempel när barnet förekommer i reklamsamarbeten eller influencer-innehåll, gäller dessutom arbetsrättsliga regler och krav enligt GDPR.
Yttrandefrihet och barns integritet
Sharenting belyser balansen mellan föräldrars yttrandefrihet och barnets rätt till privatliv.
Föräldrar har viss frihet att uttrycka sig och dela familjeliv, men denna frihet är inte obegränsad.
Barnets bästa ska alltid stå i centrum.
Den juridiska utvecklingen, både i Sverige och internationellt, visar en tydlig rörelse mot ett starkare skydd för barns integritet.
Slutsats
Sharenting är mer än en trend. Det är ett rättsligt och etiskt ansvar.
Föräldrar som delar bilder eller uppgifter om sina barn behöver förstå att deras handlingar omfattas av regler i GDPR , svensk dataskyddslagstiftning , brottsbalken och barnkonventionen.