Vem äger objekt från rymden?
28 december 2025 ! Meteoriter, asteroider och andra objekt som faller ner på jorden från rymden väcker både fascination och juridiska frågor. Vem äger egentligen en rymdsten som landar på svensk mark, upphittaren, markägaren eller staten? I denna artikel redogör vi för de juridiska principer, lagar och rättsfall som styr äganderätten till objekt från rymden.
Svensk lag och äganderätt till meteoriter
I Sverige finns ingen särskild lag som uttryckligen reglerar äganderätten till meteoriter. Bedömningen sker därför med stöd av allmänna civilrättsliga principer, främst reglerna i jordabalken. Enligt jordabalken utgör fast egendom jord och sådant som naturligt hör till marken. Den centrala juridiska frågan är därför om en meteorit ska betraktas som fast egendom eller som lös egendom.
Högsta domstolens avgörande
I ett uppmärksammat avgörande från Högsta domstolen, mål T 3007-24, slog domstolen fast att en meteorit som nyligen fallit ner på en fastighet inte anses ha integrerats med marken. Meteoriten utgjorde därmed inte fast egendom utan betraktades som lös egendom utan tidigare ägare. Detta innebar att den person som hittade meteoriten och tog den i besittning ansågs vara dess rättmätiga ägare. Högsta domstolen betonade att äganderätten inte kunde härledas från fastighetsägandet, eftersom meteoriten inte var en del av fastigheten vid tidpunkten för nedslaget.
Tidigare rättspraxis
Högsta domstolens avgörande skiljer sig från en tidigare dom i hovrätten, mål T 835-23. Där ansåg hovrätten att meteoriten genom sitt nedslag hade blivit en del av fastigheten och därmed tillhörde fastighetsägaren. Hovrätten hänvisade till jordabalkens regler om fast egendom och uttalade att allemansrätten inte ger rätt att tillägna sig större meteoritdelar som är en del av marken. Genom Högsta domstolens dom har rättsläget i Sverige nu klargjorts.
Internationella skillnader
Äganderätten till meteoriter och andra rymdobjekt varierar mellan olika länder. I exempelvis USA har upphittaren i flera fall tillerkänts äganderätten, särskilt när meteoriten hittats på privat mark. I andra länder kan staten eller markägaren ha företräde, beroende på nationell lagstiftning och rättspraxis.
Slutsats
Frågan om vem som äger objekt från rymden som faller ner på jorden är juridiskt komplex. I Sverige gäller numera att meteoriter som inte har integrerats med marken ska betraktas som lös egendom, vilket innebär att upphittaren kan göra anspråk på äganderätten. Rättsområdet fortsätter att utvecklas i takt med ökat intresse för rymden och dess resurser. Föregående artikel Så påverkar nya EU-regler körkort i Sverige Nästa artikel Medborgarskap utan styrkt identitet Comments are closed.